Pontus bloggar

 Jag känner mig som en svikare just nu, men det var inte riktigt mitt fel. Ska ta hela saken från början:

Ok, så jag var på riverdance på Cirkus i Stockholm, jag och bror bestämmer oss för att dra hem direkt i Uppsala och köpa käk och äta hemma(Nachos). På vägen från coop så går vi såklart förbi Viktor och jag måste bara in och hälsa på, gick inget bra på tv ändå så lite sällskap är ju trevligt(mycket enklare att ha roligt åt brorsan och annat då). Iallafall, vi hade roligt och så, sen ringer waksis, och vill spela poker(hold 'em) ute i svartbäcken. Det kändes inte som om mina päron skulle släppa mig dit så jag tackade nej(första svikningen, oplanerat). Viktor och Jag fortsatte med att lira Forza 2 och så får jag en chat invite från Spirit, men det vore ohövligt att svara på med Virre brevid mig så jag sket i den. Sen ringer en något angelägen Spirit och vill att jag ska in på Halo3 för att ta ett clan-kort, de förra blev dåliga.

Men jag tackar nej(andra sveket, extremt oplanerat), det blir tyst och så säger jag att jag kommer in senare när Viktor gått, Spirit låter uppgiven och sårad och säger "visst" och lägger på. Nu är det senare(tredje sveket) och jag har fullständigt misslyckats med att göra det jag sa. Jag känner mig så rutten och som den värsta polaren någonsin. Jag fattar inte att det blivit såhär, jag och Spirit var ju riktigt bra polare innan gymnasiet och kanske till och med höstlovet. Sen har bara allt annat tagit över och jag är så ledsen, jag ber verkligen om förlåtelse och jag ska försöka bättra mig. Men det känns som om vi båda har "glidit isär" och jag får mindre och mindre tid för att spela och umgås med Spirit, mina dagar har inte plats för spelsessioner på några timmar och när de har det kännar jag inte för det. Eller så är jag inte på humör eller så är inte folk inne och spelar, jag är en "social"-gamer.

Jag failar verkligen med att hitta tid för att vara en "gamer".

Förlåt